Riskor i ättikslag

Några riskor hann vi ju med, det hade jag redan glömt bort då jag valde att lägga dem i ett ättikslag. Den här typen av svamp är faktiskt vanligt i Finland, ett enkelt sätt att ta vara på svampskörden hela vintern. Jag skulle tro att det är minsta lika vanligt i Ryssland, Polen, Estland, Lettland och Litauen också. Men när vi lade fram en sådan här burk på middagsbordet i Sverige så var det ingen som vågade ta, lite märkligt.

Pepparriska (Lactarius rufus) är en väldigt vanlig matsvamp i mina trakter. Riskan har vit mjölksaft som börjar rinna när man plockar upp den. Enligt Wikipedia så förekommer den inte så ofta som matsvamp men det gör den i Finland. Jag brukar koka den i rikligt med vatten i tio minuter, finhackar den och sen fryser jag den för att använda senare i kalla svampsallader. Eller också kokar jag den och lägger in i ett ättikslag. I vanliga fall lägger jag in bara de minsta och vackraste exemplaren men i år vr de ju inte så många så det fick bli lite av varje storlek. Burkarna förvarar jag i kylen och svampen passar jättebra till fisk- och kötträtter. Den här typen av svamp ingår ofta i det ryska förrättsbordet Zakuska.

Riskor i ättikslag

Några riskor hann vi ju med, det hade jag redan glömt bort då jag valde att lägga dem i ett ättikslag. Den här typen av svamp är faktiskt vanligt i Finland, ett enkelt sätt att ta vara på svampskörden hela vintern. Jag skulle tro att det är minsta lika vanligt i Ryssland, Polen, Estland, Lettland och Litauen också. Men när vi lade fram en sådan här burk på middagsbordet i Sverige så var det ingen som vågade ta, lite märkligt.

Pepparriska (Lactarius rufus) är en väldigt vanlig matsvamp i mina trakter. Riskan har vit mjölksaft som börjar rinna när man plockar upp den. Enligt Wikipedia så förekommer den inte så ofta som matsvamp men det gör den i Finland. Jag brukar koka den i rikligt med vatten i tio minuter, finhackar den och sen fryser jag den för att använda senare i kalla svampsallader. Eller också kokar jag den och lägger in i ett ättikslag. I vanliga fall lägger jag in bara de minsta och vackraste exemplaren men i år vr de ju inte så många så det fick bli lite av varje storlek. Burkarna förvarar jag i kylen och svampen passar jättebra till fisk- och kötträtter. Den här typen av svamp ingår ofta i det ryska förrättsbordet Zakuska.

Riskor i ättikslag

2 l riskor

vatten och salt

Lägg svampen i kokande vatten, låt koka i 10 minuter. Sila och låt svampen svalna.

1-2 lökar

2 dl ättika

2 dl vatten

1,5 dl socker

10 vitpepparkorn

1 lagerblad

5 nejlikor

Skala och finstrimla löken. Koka upp samtliga ingredienser. Låt svalna. Sätt svampen i välrengjorda glasburkar och häll ättikslaget över. Förvara i kylen.

Pickled milkcaps

I actually forgot that we did find some milkcaps previously this autumn. I just had pickled them alreday. This type of mushroom is actually common in Finland, and pickling them is an easy way to take advantage of the them all winter. I would think that this is as common in Russia, Poland, Estonia, Latvia and Lithuania as well. But when we submitted a jar like this on the dinner table in Sweden no one dared to take, a little strange.

Milkcap (Lactarius rufus) is a very common edible mushrooms in the forests in my neighbourhood. The milkcup produces white milk juice and starts flowing when You pick it up. According to Wikipedia, it is not commonly used as an edible mushroom, but it does in Finland. I usually cook it in plenty of water for ten minutes, mince it and then I freeze it for use later in the cold mushroom salads. Or then I boil it and pickle it. Normally, I would do so only with the smallest and the most beautiful ones, but this year they were not that many at all so it had to be a little of each size. I keep the jars in the fridge and we eat them with both fish and meat. This type of fungus is often present in the Russian appetizer table Zakuska.

Pickled milkcups

2 l milkcaps

water and salt

Add the mushrooms in boiling water, boil for 10 minutes. Strain and let the mushrooms cool.

1-2 onion(s)

2 dl distilled vinegar

2 dl water

1,5 dl sugar

10 white peppercorns

1 bay leaf

5 cloves

Peel and slice the onion and boil all ingredients. Allow to cool. Put the mushrooms in well cleande glass jars and pour the liquid over. Keep in the fridge.

Etikkaiset kangasrouskut

Löysimmehän me tänäkin vuonna kangasrouskuja, olin vain unohtanut ne kokonaan koska ne ovat jo etikkaliemessä purkitettuina. Tämän tyyppinen sienten säilöntähän on Suomessa yleistä ja se onkin hyvä tapa hyödyntää sienisatoa koko talvi. Luulisin, että tapa on vähintään yhtä yleinen Venäjällä, Puolassa, Virossa, Latviassa ja Liettuassa. Mutta joskus kun laitoimme purkillisen etikkasieniä illallispöytään Ruotsissa niin kukaan ei uskaltanut ottaa niitä. Vähän outoa.

Kangasrousku (Lactarius rufus) on hyvin yleinen, syötävä sieni, joka kasvaa ainakin meidän lähimetsissämme. Rouskun valkoinen ”maitomehu” alkaa pisaroida heti, kun poimit sienen. Wikipedian mukaan, kangasrouskua ei käytetä yleensä ruokasienenä, mutta kyllä sitä ainakin täällä Suomessa käytetään. Keitän ne yleensä runsaassa vedessä noin kymmenen minuuttia, hienonnan ne ja pakastan sitten sienisalaatteja varten. Tai siten säilön ne suoraan etikkaliemeen. Yleensä käytän etikkasieniin vain pienimpiä ja kauneimpia sieniä, mutta koska niitä oli tänä vuonna vähemmän kuin tavallisesti, säilöin vähän kaiken kokoisia. Purkit pidän jääkaapissa ja etikkasienet sopivat hyvin sekä kalan että lihan lisukkeeksi. Tämäntyyppisiä sieniä tarjotaan usein venäläisessä alkuruokapöydässä eli Zakuskassa.

Etikkasienet

2 L kangasrouskuja

vettä ja suolaa

Lisää sienet kiehuvaan veteen, keitä 10 minuuttia. Siivilöi ja anna sienten jäähtyä.

1-2 sipulia

2 dl etikkaa

2 dl vettä

1,5 dl sokeria

10 valkopippuria

1 laakerinlehti

5 neilikkaa

Kuori ja viipaloi sipuli(t). Kiehauta kaikki ainekset. Anna jäähtyä. Laita sienet hyvin puhdistettuihin lasipurkkeihin ja kaada etikkaliemi päälle. Säilytä jääkaapissa.