


Beef Wellington
Och varför bestämde jag mig för att laga en 80-tals klassiker ? Antagligen för att jag har hört Gordon Ramsey gapa ”who made this fucking Beef Wellington” lite för ofta och det har fastnat på något sätt. Eller också så var det för att vi skulle få gäster och det här är en rätt som räcker till många. Speciellt om man som vi ska äta både tigerräkor och pilgrimsmusslor till förrätt. Nåväl, dessutom hade vi ju både oxfilé och en massa skogsvamp i frysen. Återstod att köpa parmaskinka och grädde och sedan var det klart.
Ärligt talat så var det länge sedan jag åt den här rätten sist. Nu hittade jag ett recept på recept. nu men den här gången kändes det så såsom att man numera föredrar lite ”lättare” mat, som tur är så har vi halva oxfilén i frysen och den kommer vi bara att steka eller grilla lätt och äta med antingen chimichurri eller pebre.
Bifogar en bild från den inte så vintriga skärgården. Vi brukade pimpla vid den lilla ön som syns i bilden.
300 g skogsvamp (vi hade Karl Johan)
3 schalottenlökar
2 dl grädde
salt och svartpeppar
smör
Skala och finhacka löken, så även svampen. Lägg dem i en matbredare och kör ihop till en massa. Stek massan i en stekpanna och tillsätt grädden, stek tills massan är krämig. Salta och peppra.
800 g oxfilé
salt och peppar
smör och olja
6 skivor Parmaskinka
1 msk Dijonsenap
2 smördegsark
1 ägg
Putsa köttet och salta och peppra det. Stek hastigt i olja och smör, låt svalna. Lägg plastfolie på en skärbreda och lägg Parmaskinkan omlott på plastfolien. Bred svampfyllningen på skinkan och lägg oxfilén mitt på. Bred senap på oxfilén. Rulla försiktigt ihop med hjälp av plastfolien och ställ i kylen. Sätt ugnen på 230 grader. Kavla ut smördegsarkarna och lägg oxfilen mitt på. Rulla ihop och fäst kanterna med ägg. Pensla degrullen med kött i med ägg. Efter 10 minuter, sänk värmen till 160 och låt gå tills innertemperaturen är 54 grader. Låt köttet vila och skär sedan upp i lämpliga portionsbitar.
Beef Wellington
And why did I decide to cook a classic dish from the 80´s ? Probably because I’ve heard Gordon Ramsey scream ”who made this fucking Beef Wellington” a little too often and that sentence is stuck in my head. Or perhaps it was because we’d get guests and this is a dish that will be enough for quite many. Especially if one is going to eat both tiger prawns and scallops for starters. Well, in addition we had the filet mignon and a lot of wild mushrooms in the freezer. Remained to buy Parma ham and cream and that was all.
Honestly, it was a long time since I last ate this dish. Now I found a recipe on the recept.nu but this time it felt like one nowadays prefers a little ‘lighter’ food, fortunately, we have still meat in the freezer and later on we will just fry or grill lightly and eat either with chimichurri or pebre.
You´ll get a photo from our not so wintry archipelago as well. We used to go ice fishing on the small island in the photo.
300g wild mushrooms (we had penny buns)
3 shallots
2 dl cream
salt and black pepper
butter
Peel and finely chop the onion, so even the penny buns. Put them in a food processor and run together into one mass. Fry the mass in a frying pan and add the cream, stir-fry until the mixture is creamy. Add salt and pepper.
800 g of filet mignon
salt and pepper
butter and oil
6 slices of Parma ham
1 tablespoon Dijon mustard
2 puffy pastry sheets
1 egg
Trim the meat and salt and pepper it. Fry it quickly in both oil and butter, allow to cool. Place plastic wrap on a cutting width and add the Parma ham on it. Spread the filling with penny buns on the ham and place the fillet mignon in the middle. Spread mustard on it. Gently roll together using plastic foil and place in the fridge. Preheat the oven to 230 degrees. Roll out the pastry sheets and lay the fillet of beef in the middle. Roll up and secure the edges with egg. Brush the whole thing with egg. After 10 minutes, lower the heat to 160 and let go until the internal temperature is 54 degrees. Let the meat rest and then cut into suitable pieces.
Beef Wellington
Miksikö päätin kokata 80- luvun klassikkon ? Luultavasti koska olen kuullut Gordon Ramseyn huutavan ”who made this fucking Beef Wellington” hieman liian usein ja se on jäänyt junnaamaan. Tai ehkä siksi, että meille oli tulossa vieraita ja tämä riittää monelle. Varsinkin jos alkuruoaksi on sekä jättikatkarapuja että kampasimpukoita. Sitäpaitsi meillä oli sekä härän sisäfilettä että sieniä pakastimessa. Piti käydä ostamassa vain Parman kinkkua ja kermaa ja se oli sillä selvä.
Siitä on kauan kun viimeksi söin tätä ruokaa. Löysin tämän reseptin recept. nu – sivustolta, mutta tällä kertaa tuntui siltä, että nykyään syö mieluummin vähän ”kevyempää” ruokaa ja onneksi meillä on vielä puolet naudanlihasta pakastimessa ja sen me aiomme vain paistaa tai grillata kevyesti ja syödä joko chimichurrintai pebren kera.
Lisäksi kuva saaristosta, joka ei ole erityisen talvinen. Me käymme yleensä pilkkimässä tuon kuvassa näkyvän pienen saaren luona.
300g sieniä (meillä oli herkkutatteja)
3 salottisipulia
2 dl kermaa
suolaa ja mustapippuria
voita
Kuori ja hienonna sipuli, hienonna sienet. Laita ne yleiskoneeseen ja aja hienojakoiseksi massaksi. Paista massa pannulla ja lisää kerma. Jatka paistamista kunnes seos on kermainen, muttta ei vetinen. Mausta suolalla ja pippurilla.
800 g härän sisäfileetä
suolaa ja pippuria
voita ja öljyä
6 viipaletta Parman kinkkua
1 rkl Dijon-sinappia
2 voitaikinalevyä
1 muna
Puhdista liha ja mausta se suolalla ja pippurilla. Paista se nopeasti öljyssä ja voissa ja anna jäähtyä. Laita muovikelmu leikkuulevylle ja levitä Parman kinkkuviipaleet vierekkäin muovin päälle. Levitä sienitäyte kinkun päälle ja laita härän sisäfile keskelle. Levitä lihalle sinappi. Käännä kinkku ja sieniseos lihan ympärille muovin avulla ja laita se jääkaappiin. Kuumenna uuni 230 asteeseen. Kauli voitaikinalevyt ohueksi palaksi ja laita härän sisäfilee niiden päälle. Rullaa ja kiinnitä reunat munalla. Voitele taikinarulla munalla. Paista 10 minuuttia, laske lämpö 160 asteeseen ja paista kunnes lihan sisälämpötila on 54 astetta. Anna lihan levätä ja leikkaa se sitten sopiviksi annospaloiksi.